Fattar inte varför man måste bråka med sin familj. När man inte gör det kan det vara så jävla bra, och annars blir allt bara automatiskt skit. I min familj bråkar vi alltid bara om en sak, pengar. Eller ja, att det inte finns några. Min mamma är ensamstående och tjänar inte särskilt mycket pengar. Dessutom är hon världens största martyr som lägger över skuld på mig och mina syskon för det. Kan ta dagens exempel. Vi skulle julhandla och fixa julklappar, till det hade hon fått lite extra pengar av en släkting för de delar på all mat-kostnad. Men så handlar hon kläder till min lillasyster som redan har en garderob med ungefär likadana saker som de köpte. Men visst tänker jag, om hon känner att hon kan betala det så.
Sen skulle hon köpa några till julklappar, och återigen tänker jag att hon själv måste veta hur mycket hon kan spedera. Efter det åker vi och tankar, där, går ca 600 kr. Då blir jag lite orolig och tänker att det är rätt så jävla mycket pengar.
Efter det svänger hon in på donken, som typ en överraskning till oss. Gulligt (dock skrek jag i panik på insidan)..
Sedan åker hon och gör ett kontoutdrag men allt verkar vara okej trots allt. Så jag tänker att hon kanske har rätt gott om pengar ändå.
Sen kommer vi till affären och vi börjar ta lite saker som vi behöver. Stumpbyxor och en presentkorg som vi tydligen skulle ge till något. Någonstans i allt det så har vi handlat för 400 kr och knappt börjat på listan. Och DÅ börjar mamma att tjata om att vi inte har några pengar och att vi måste handla imorgon istället för då får hon pengar och börjar pika oss för at vi lagt strumpbyxor i vagnen osv.
Då frågar jag henne varför i helvete vi ens åkte till affären som vi inte ens kunda handla något. Men då blir hon bara sur för att man ifrågasätter henne och tycker att vi måste kunna hantera att prata om att pengar tar slut osv. Men det är liksom det enda vi gör, hela jävla tiden. Hon bara klagar över hur lite pengar vi har och sen vill hon ändå köpa massa saker till sig själv, t ex en hund(?!)

Så just nu är hon skitsur och smäller i dörrar och skriker om vi ens kommer i närheten. Allt bara för att jag bett om att få slippa höra hennes jävla pengaproblem. Det är inte precis som att man blir så jävla lycklig två dagar innan jul när man hör sånt här -.-

Ursäkta boken, men var tvungen att skriva av mig.

Nu ska jag gå och träna och glömma bort allt :)

Think thin